Med Världens Kommentarer

Står Fortfarande Starkt


Med världens kommentarer, krav och skönhets ideal kan en liten ensam människa enkelt tappa bort sig själv medan man är fullt upptagen att räcka till för världen. En tjej ska vara smal som en pinne, ha ett långt platt hår, ha råd med dom senaste och dyraste kläderna, vara ute på fester och samtidigt vara bra i skolan. Om man inte passar in i dom ramarna är man annorlunda och det får man absolut inte vara, eller? En tjej ska vara glad och se bra ut, vara helt perfekt ungefär som Barbie-dockorna som vi lekte med när vi var mindre. Men tittar man under ytan så finns det någonting helt annat där. En liten flicka som tvingar sig själv att hålla sig smal, att träna och försöka hålla sig snygg och tillräckligt för att passa in. Det är inte helt säkert att hon ens kommer ihåg vem hon verkligen är längre, vem hon bakom all push-up, hår förlängning och foundation är. Jag har alltid känt mig annorlunda, ungefär som den fula ankungen bland alla vackra ankungar. Men då vet jag också att jag tillslut har insätt att jag själv är vacker som jag är och att jag inte behöver allt det där spacklet och utmanande sakerna för att vara det precis som den fula ankungen tillslut förstår att hon är en svan. Tack vare det har jag fått se världen ur ett helt annat perspektiv och alla människor som springer runt och försöker att visa upp sig ungefär som ’’Se mig, Hör mig, Förstå mig, Älska mig, Rädda mig’’. Jag vet att livet inte alltid är riktigt vackert men det kommer en morgondag bara man vågar att tänka att det kommer att bli så. Åter till mode och skönhet, det finns så mycket krav på hur man ska se ut och vara så om man inte är det så trycker dom ner en med glåpord och liknande saker. Mobbing. Det beror på hur stark man är som person om man viker sig för tyngden på sina axlar och faller ner i depression eller om man tar lärdom av det och växer sig starkare och starkare utav det. Det kan vara svårt att se sig själv som vacker om allt man fått höra av människor i sin omgivning är att man inte duger, att man är fet, att man är ful, att man är dum i huvudet och liknande meningar. Jag har behövt någon som har funnits vid min sida och som har sett mig i mina svåraste stunder, det är tack vare dessa underbara vänner som jag har klarat mig upp till toppen igen. Men nu börjar jag se att dom får samma symtom som jag och tänker i samma banor som jag en gång gjorde och det oroar mig. Med minnen kvar av nätter som blev tårar istället för sömn när ingen svarade i telefonen och det kändes som att ens värld rasade sönder och samman vill man absolut inte utsätta dom som man bryr sig om mest för det. Men jag vet att dom kommer att klara sig lika bra som jag gjorde. Man kan klara sig igenom till och med livets svåraste stunder om man bara har en axel att gråta mot och en hand som stöttar en framåt i rätt riktning. Och nu för ett bra avslut vill jag bara passa på att säga tack till alla som funnits för mig och stöttat mig framåt när jag inte sätt den där morgondagen som jag pratade om innan eller inte såg någon mening med livet som jag lever. Jag kommer alltid att stötta er framåt, dela eran börda så att ni inte behöver bära dem ensam, finnas tillgänglig vilken tid på dygnet det än är. Bara för att jag älskar er och bryr mig så sjukt mycket om er så skulle inte orka att se er må så dåligt som man kan göra. Kallar er mina syskon för en anledning, glöm aldrig det! Utan stöttande vänner kommer igen långt så håll era vänner nära och lär er att förlåta och gå vidare.
Rebecca Wiklund Hällström 8C